Innan spanjorerna förde kakaon till moderlandet studerade de noga hur odlingen och beredningen gick till. När den första sändningen så nådde kung Karl V av Spanien år 1524 rostades, maldes, kryddades och tillagades kakaon efter konstens alla regler. Kakaon spred stor förundran och lärda, läkare och präster reste från hela Europa för att få studera den. Mängder av vandringssägner från denna tid rör kakaon.

Under det kommande seklet upprättade spanjorerna kakaoodlingar över hela norra Sydamerika / Centralamerika.

Chokladtillverkningen skilde sig dock väsentligt från dagens. Samtliga ingredienser till chokladen rostades över öppen eld och torkades innan de maldes var för sig. De malda ingredienserna blandas i en bunke, varpå de rives på en sten indianerna kallade metatl med en liten eld under. När blandningen var såpass blandad och smält, formades smeten till kakor som lämnades att stelna. Kakorna upplöstes i sin tur vid användningstillfället i vatten och blandades till dryck.

Detta var dock högst omdebatterat, inom - tro det eller ej - kyrkan. Inom denna instans debatterades det ivrigt huruvida choklad skulle räknas som flytande eller fast, vilket i sin tur skulle avgöra om det fick drickas/ätas under fastan, då endast flytande föda tilläts. År 1569 beslutade dock den dåvarande påven, Pius V, att chokladen var en dryck. Följden blev att chokladen spreds inom kyrkan och blev en väl avnjuten dryck särskilt hos munkar och nunnor i kalla kloster.

Denna kakaoodling och -tillverkning hölls hemlig av spanjorerna i ett slags monopol under det kommande århundradet. Detta bröts dock år 1606 av italienaren Francesco Carletti som förde tillagningshemligheten till Italien, varifrån den spreds till Frankrike och så småningom övriga Europa. Chokladen betraktades dock i många ögon, särskilt de spanska, fortfarande som en spansk specialitet. Utöver viss fransk import från den franska kolonierna, kom under lång tid all kakao till Europa genom Spanien.

Nu tillkom även ingredienserna socker (från Ostindien) och vanilje (från Mexico), vilket gjorde att choklad på allvar blev en njutningskälla att räkna med.



Choklad var till en början något som endast avnjöts i kungahusen och det var också via giftemål kungahus emellan som chokladen kom att spridas över Europa. Skatten på kakaobönan var på denna tid mycket kraftig, i Storbritannien mot slutet av 1700-talet så hög som fem kilo och tio pence per halvkilo bönor som importerats från länder utanför det brittiska väldet. År 1853 sänktes skatten så till två pence per halvkilo på den förädlade råvaran och en penny halvkilot på råvaran, vilket gjorde chokladen tillgänglig även för de stora massorna.

Fortsättning följer!

Källor:
Chokladsajten
Lindahl, Jerry: En handbok choklad (Grenadine bokförlag 2004) ISBN 91-85329-05-3

Bilder:
Toppform [svt.se]
Jan Söderström